Offside 3

Jag fortsätter där Mats Hård slutade. Han glömde det värsta kring regeln som väcker så mycket känslor.

Det är sensommar och match någonstans djupt inne i de halländska skogarna. Myggen festar mellan strump- och shortskant.. Publiken skriker upphetsat så fort någon i hemmalaget rör bollen. Skogshuggarna till motståndare spelar inte boll men fäller oss som om vi vore träd. Man vet att bara vi gör 1-0 så är matchen över, då orkar dem inte stå emot. Så finns luckan där, man slår den perfekta signalen och ser möjligheterna. Tills man hör signalen.
- Nej, nej, nej. Domaren! Hon är ju på egen planhalva hela tiden.
- Det uppfattar inte jag, hon kommer ur offside.

Hon kommer ur offside. Det är det värsta någon kan säga, ändå gör så många det. Allt från spelare och tränare till domare, fans och kommentatorer. För i bövelns namn. Det handlar om man var det eller inte när bollen slogs. Om man sen kommer ur offside eller kommer från månen spelar ingen roll. Det finns inget alternativ när man kommer till offside. Man är eller inte.

- Snälla, det finns inget som heter så.
Här lägger sig en dum motståndare i.
-Jo då, det sa XX (känd kommentator & fd. storspelare)på TV igår.
-Det blir ju inte mer rätt för det, du ska inte tro allt du hör på TV.
Ni menar ju att spelaren var offside när bollen spelades, var den sen är eller kom ur när den får bollen är ointressant.

För att slippa bli mer irriterad, hon var solklart på egen planhalva dessutom, jagar jag sen vidare. Vi vinner med 5-0. 3 assist för min del.
Dagen efter på en svettig pressläktare sitter jag med kliande bett på benen jämte XX.. En trevlig person som jag intervjuat ett par gånger. Kunnig i den ädla sporten. Men med något att lära.. I halvlek dricker alla journalister kall Ramlösa i pressrummet och jag tar upp dilemmat. Han förstår inte direkt, men lagom till Halmstads 4-0 i början av andra så medger han att jag har rätt.