onsdag, april 30

Trevlig valborg!


Tre timmar till sen är det lite skön ledighet som väntar.

Ulf Nilsson om Sverige

Läs och tänk.

Pusskalas på morgonen

Det är en fin vårdag och morgonen har bjudit pusskalas.
Guddottern med föräldrar är nere för Valborgsfirande.
Så jag gick upp lite extra tidigt och gick gatan ner till föräldrarnas.
På två små ben hittade jag någon i liten grodpyjamas. Denna någon har blont lockigt hår, blå ögon och små runda kinder. Denna någon skrattar så att hon kiknar när man pingar med henne eller flyger "Knubbi flygma". Denna någon älskar jag så mycket.

tisdag, april 29

Ondska i dess renaste form

Läser om mannen som höll sin dotter inspärrad i en källare i 24 år. Läser om flickan som blev inspärrad sin far i en källare och kom ut 24 år senare efter att ha blivit våldtagem och misshandlat, blivit med barn sex gånger och fött sju barn som varit hennes barn och syskon på samma gång. Det är så fruktansvärt och så helt oförståligt.

Och när jag läser det här och när jag tänker på Anders Eklund som mördade Engla så känner jag än mer att det inte hjälper med tända ljus och fina ord. Riktig ondska som kan drabba en i form av psykopater rår inte ljus eller ord på. Allt jag kan göra är att be till Gud att min familj, andra mig kära och jag inte drabbas.

Däremot debatterar jag gärna, går i tåg och på manifestation då det gäller gatuvåld i den form som drabbade 17-årige Riccardo och när det gäller våldtäkter. För i de frågorna kan det i vissa fall leda till bättre kunskap och förändrade attityder.

Målning, vattenspridare och fotboll

Efter en bra dag på jobbet har jag målat halva staketet, väl hjälpt av snälla mor. Sen har jag vattnat tujor och väl hjälpt av far fått igång vattenspridaren vilket ska ge än grönare gräs. Nu äter jag en liten minimiddag, dricker lite vin och ser på Champions Leauge. Man U leder 1-0 och jag glädjer mig åt detta för Henriks skull.

Saknar redan fotbollen något enormt.

Barnbegravning på TV

Hela händelsen med 10-åriga Engla som mördades är fruktansvärd.
Det finns så mycket att skriva om det och det rör upp så mycket känslor- rädsla, oro, ilska och sorg.

Sen hur folk har reagerat med tända ljus och brev till familjen ska jag inte uttala mig om. Inte heller familjens offentliga sörjande. Men nu när jag läser att mamman, som måste anses vara i chock, vill att begravningen ska sändas i TV så känner jag att jag bara vill skrika ut ett stort nej. Nu får det vara nog.

Eller så gör SVT, som överväger att sända den, ett serie och sänder begravningen av de små Arbogabarnen också. Del 1 och 2 av Ond bråd barnadöd och oändlig sorg.
Så tar vi alla fram chipspåsarna och gottar oss. Bästa sändningstid ska det vara.

Lunch i solen

Ibland räcker så lite för att få en på bättre humör.

Vänder ansiktet mot solen och tänker på hur Mommo hade prisat våren med alla utslagna blommor, buskar och träd. Tänker att hon vill att jag ska njuta av den och vara glad. Så jag försöker.

Dubbla baksideproblem

Efter att ha dragit till något i baksidan av högerlåret under matchen i lördags gick jag så till doktorn igår. Vad jag då fick reda på och kunde se var att skadan i högerlåret är rejäl, har dragit sönder en hel del stora muskelfibrer. Prognos 6-8 veckor helt borta från fotboll.

Den gamla skadan i vänster baksida som höll mig borta så gott som hela förra året och som har spökat under försäsongen visade sig också sätta pinnar i hjulet. På det nedre muskelfästet som sitter ungefär vid knät har det blivit en ärrkaka. Denna måste nu bort genom rehab och kortisonsprutor. Om inte det fungerar vilket visar sig inom några veckor så blir det nödvändigt med operation. Prognos inget spel förrän tidigast till hösten.

Med andra ord blir det mycket rehab framöver. Styrka för baksidorna, annan styrketräning, simning, löpning i vatten och vanlig löpning, dock bara långdistans. Får inte köra någon snabbhet.

Det är såklart inte alls roligt det här men jag får väl se det positiva att de båda skadorna sammanfaller. Och att det är skönt att äntligen ta itu med vänsterbenet ordentligt. Annars hade jag aldrig bliviti bra i det benet. Att det varit något fel har jag känt så tillvida att jag inte kunnat ha ett ordentligt tillslag med vänstern och att det inte funnits något ryck, ingen fart i benet. Detta har gjort att det känts väldigt trögt den sista tiden, benen har varit tomma liksom.



Det finns någon som borde läsa detta och känna sig väldigt dum. Här kom förklaringen och precis som jag kände i lördags så är det bättre att vara trög i benen än trög i huvudet.

måndag, april 28

Tre poäng för Falkenberg

Mitt i allt lite jobbigt har jag haft trevligt besök. Agnes är i stan. Detta då Falkenberg- Sirius drabbade samman i afton. Den sköna damen, min föredetta kollega kom dock redan igår för umgänge. Satt uppesent och pratade. Sen gick vi på matchen idag. Hennes kollega Daniel var också där så vi tre och 1095 andra såg hemmalaget plocka åt sig hela poängskörden. Matchen bjöd inget skönlir direkt, men var inte heltokig utan ganska underhållande.

För egen del blir det inget mer spel i vår. Var hos farbror doktorn idag och fick min dom. Den får ni ta del av imorgon. Nu ska denna deppiga skadade fotbollsspelaren lägga sig.

En söndag i mörkret

Igår var en jobbig dag. Mamma och jag var i Mommos lägenhet och plockade.
Känns så jobbigt att plocka undan hennes liv. Att hitta alla de där sakerna som är så Mommo att det bara skriker. Att hitta urklipp som intresserar henne och som ger oss ytterligare pusselbitar till henne. Att minnas allt det fina och veta att aldrig mer ska hon duka bordet så som bara hon kunde, aldrig mer ska hennes blomsterlåda svämma över av penséer och aldrig mer ska hon skoja om KarlGust (beskylls för allt busigt) med oss.

Det är så tomt och tungt att veta det.

Fotbollen är död- länge leve fotbollen

Helgens skratt fick jag åt Pontus Wernbloms uttalande efter att Ljungskile slått Göteborg med 2-1. Wernblom med flera (läs Tom Prahl och Magnus Haglund) kritiserar Ljungskiles spelsätt och förstnämnde går så långt att han säger att fotbollen är död. För det första känner jag att Pontus Wernblom ska vara helt tyst, han är inte direkt själv något under av teknik och fint spel. För det andra tycker jag det är ofattbart att folk klagar på att Ljungskile spelar efter sina resuerser. Det är som när Stefan Holms pappa Jonny Holm klagade på Donald Thomas hoppstil efter att denne blivit världsmästare och herrarna Holm inte tyckte hans stil var den vackraste. Varken fotboll eller höjdhopp går ut på att göra något med stil- det går ut på att göra fler mål än motståndarna respektive hoppa högre än motståndarna.

Det är bara att acceptera eller så kan man anmäla sig till Fröken Sverige.


Donald Thomas sprattlar så bra att han är världens bäste höjdhoppare.

Före detta kollegor

Vissa är man glad att de är just före detta. Andra saknar man i vardagen.
Jag saknar Jonas. Den här bilden har han tagit när vi var på jobb förra året och vägbeskrivningen jag fått inte var den bästa.Vi kom fram över en timme sea. Här hittar ni Jonas hemsida och hans blogg.
Foto: Jonas Arnesson

lördag, april 26

Förlust och skada

1-3 och drog sönder baksidan i 42:a. Så roligare kunde det ha varit. Får försöka ta reda på under morgondagen och på måndag hur pass illa det är. Men gjorde riktigt ont och kändes som något stort bara small. Nu är det stelt och drar.

Matchanalys? Tvillingarna Bengtsson är den stora skillnaden.De är tuffare än oss. Vi får inte upp bollen tillräckligt och skapar därför för lite. Så mycket mer finns inte att säga. Jo, deras hjälptränare uppträdde som en idiot.

Sen berättade Annelie, en av tvillingarna, att igår när hon jobbat sent (tror hon jobbar Grands Nattklubb) så hade någon förälder till en av oss kommit och sagt dumma saker i stil med att denna hoppades att Annelie skulle vara dålig idag. Jävla bebisnivå.

Hur sorgligt är det att jag har en bloggkategori som är "skada". Hmm, förra året var tungt och detta har verkligen inte börjat bra.

fredag, april 25

Lite Beck och lite Beckers

Efter att ha målat halva mammas och pappas staket så intog vi en god måltid framför en mycket välkänd svenskpolisserie. En produktiv lugn fredagkväll.

Dags att måla

Helgen ser ut att bjuda på ett väder som gör att målarpenslarna åker fram och vårt staket blir vitt. Blir mamma, pappa och jag som målar. Henrik bonnar sig för fullt dessa dagar.

Derby imorgon

Klockan tre imorgon smäller det. Efter fyra raka derbyförluster
är det dags för oss en blå seger tycker jag.
Innan vår match gästar Vessige Falkenbergs IP och Böljan. Känns lite konstigt att inte heja på Böljan, men när det kommer till herrar är VBK mitt förstaval.

torsdag, april 24

Affischeringsuppdrag i nya skor

Har ägnat en del av förmiddagen till att gå ut med affischer kring en teater och en konsert. Dessvärre har jag fått skoskav på högerfoten, detta av mina nya dyra fotriktiga skor. Den högra skon känns lite större, så jag funderar på att gå tillbaka och påpeka detta. Höra vad affären tycker om det. Vad jag tycker kan ni säkert gissa.


Konserten affischen handlade om är den med duktiga Sofia Karlsson som kommer till Varbergs teater den 1 juni.
Bilden är från teatern Bortbytingen som Moomsteatern framför. Är Lagerlöfs klassiska berättelse. Moomsteatern är lite speciell med utbildade skådespelare som är funktionshindrade. Ska bli jättespännande att se.

Peter Kadhammar om Tibet

Igår i Aftonbladet skrev Peter Kadhammar väldigt intressant om uppslutningen när en ur den exiltibetanska regeringen besökte den svenska riksdagen. Det var nio moderater, en folkpartist och en vänsterpartist där. Väldigt intressant.

Det Kadhammar ställde sig mest frågande till var Thomas Bodströms och Mona Sahlins frånvaro eftersom båda dessa synts i media mycket på senaste tiden just kring Tibetfrågor.

Tyvärr hittar jag inte artikeln/krönikan på nätet men den var mycket tänkvärd och väldigt bra skriven.

Kadhamamr tog också upp det faktum att den exiltibetanska regeringen inte vill att varken OS eller OS-invigningen ska bojkottas.

onsdag, april 23

Chokladbananer och fotboll

Efter att ha bonnat sig i två hela dagar och näst intill två hela nätter också är Henrik hemma hos mig igen. Vi ser på Barca-Man U och äter chokladbananer.

De här nätterna han sovit på landet har jag gått lämnat en lampa på när jag lagt mig och sen när jag varit uppe på toa på natten har jag släckt den och tänt en annan. Allt för att visa att någon är hemma trots att bilen inte är det.

Skoshopping

Köpte fotriktiga ballerinaskor på lunchen. Åttahundra. Lika fina finns betydligt billigare lite vartstans men de här är fotriktiga. Då jag haft ont i hålfoten och hälen på vänsterfoten ett längre tag gjorde jag därför detta vettiga inköp idag. Men det svider lite.

Mental träning mentalt jobbig

Ikväll har vi bara kort träning för vi ska ha mental träning efterpå. För några veckor sedan hade vi första passet mental träning och jag tyckte det var roligt och nyttigt, inget av de där tjaffset och löjliga som jag tidigare upplevt inom detta ämne. Utan konkret om vad som ligger bakom en prestation och om gruppen- värderingar, mål och roller.

Dock ser jag inte fram emot det ikväll. Av en enkel anledning som stavas Champions Leauge. Kvart i nio börjar Barcelona- Man U och jag inser att jag kommer missa typ halva matchen. Det känns mentalt väldigt jobbigt.

tisdag, april 22

Mera tårar

Idag började jag gråta på tåget på väg hem. Det som fick mig över kanten var det glittrande blåa havet som Mommo alltid älskade.

Begravningen är den 15 maj. Det finns en som jag kommer sakna där. Karolin. Min kusinfru. Den sista gången Mommo och jag pratade så frågade hon en massa om min kusin och hans familj. De var relativt ofta här nere och hälsade på, min Mommo tyckte verkligen om dem. Karolin kan dock inte få ledigt och de har ingen som passar sönerna. Men jag önskar hon var med, det hade känts rätt. Dessutom är det alltid roligt och trevligt att träffa henne.

Tid för semester

Det är hög tid för mig att bestäma när jag ska ha semester i sommar.
Hoppas det ska fungera med två veckor i juni när Henrik har och det är fotbolls-EM. Sen måste jag höra med min bonde om vad han tror tidsmässigt med skörd och så. Är svårt att som bondfru ta ut så här långt innan, det hela beror mycket på hur vädret blir.

Planerandet får mig att längta...

I rosor lever mina favoritkvinnor vidare

Min Mommo älskade rosor och mitt smeknamn på henne som snabbt annamades av andra i släkten, var Rosenmommo. Min farmor, som dog tragiskt i cancer för sju år sedan, älskade också rosor. Hennes favoriter var gula rosor. Min Mommo var som sagt galen i rosa. Deras kärlek till rosor har jag ärvt och vid vår altan planerar vi sätta rosor som ska växa på en spaljé och ge lite insynsskydd.

För att känna närvaron och kärleken från två av mina favoriter har jag valt en gul sort som liksom har rosa kanter. På bilden kan ni se lite, men i verkligheten är det mer markant. Jag tror att det kommer att bli hur fint som helst.

måndag, april 21

Sju dagar

Min Mommo dog fem över tre på tisdagsmorgonen. Sen gick den dagen. Det kom och gick en onsdag, en torsdag och en fredag. Sen kom det och gicken lördag och en söndag. Och så kom och gick idag. Måndagen. Så sitter jag här och inser att jag nu levt alla veckans olika dagar utan min Mommo.

Att världen i en vecka varit lite mindre rosa, lite mindre fin.

Sju dagar

Min Mommo dog fem över tre på tisdagsmorgonen. Sen gick den dagen. Det kom en onsdag, det kom en torsdag och det kom en fredag. Sen kom det en lördag oc

Kärt besök

Till Valborg kommer den här lilla tillsammans med sina föräldrar för att samla kraft med familjen. Ska bli mysigt.
På bilden ser ni henne leka bröllop, "Märta gifta sig, klänning, krona".
Klänningen fick hon som nyfödd av mig, jag sydde den i årskurs 6 och har sedan haft den liggandes i alla år.

Saknar syster Johanna

I onsdags förra veckan kom syster Johanna störtande hem för att vara med oss dessa svåra dagar. Igår åkte hon igen och det är tomt utan henne nu. Att vara tillsammans i sorg är skönt. Och det är lättare att hitta de små glädjekornen ihop. Jag är glad att hon kom och att vi tillsammans har pratat minnen, gråtit och skrattat.

Jennifer, Johanna och jag hade en egen dödsannons över vår älskade Mommo. Så här löd dikten, några rader i vilka vi satte ord på vår kärlek.

Du flätade vårt hår,
spelade för oss på pianot,
bjöd på ischoklad på Ofvandahls,
tog med oss till Fyrisbadet,
spelade Fia med oss.

I allt kände vi din kärlek.
Den lever vidare i oss.

Domarens lögn

När det gått en och en halv dag är man lite mer nyanserad och har nästan smällt att domaren dömde bort ett fint mål som borde fått bli mål. Man inser att alla gör misstag och att den här domaren för i övrigt brukar vara duktig.

Då läser man tidningen och hennes uttalande kring målet. En direkt lögn. Hon säger att hon sagt att hon skulle ta ut avstånd och att deras målvakt hört detta och därmed stod vid ena stolpen när jag slog frisparken. Det är en ren lögn. Ingen hade hört något om avstånd. Norvallas tjejer som stod i muren sa också att de var förvånade och inte hört något, vi alla såg hur målvakten hela tiden stod mitt i målet och desperat försökte rädda mitt skott. Efteråt kom även supportrar till Norvalla och frågade vad som hänt, sa att de varit helt oförstående till att hon dömt bort frisparken. Flera Norvallaspelare sa att domarens agerande var konstigt och de tyckte synd om oss, även om de såklart var glada för sina tre poäng.


Nåväl. Nu är det som det är. Norvalla var som vanligt trevliga att möta och det är ett duktigt lag från ett litet, litet ställe och jag hoppas det går bra för dem i år. Vi får ta nya tag på lördag i derbyt mot Falkenbergs FF. Det lär bli en tuff match på alla sätt.

söndag, april 20

Trädgårdsmästarens skola

Henrik har idag visat att han är familjens trädgårdsmästare. När han denna afton var ute för att vattna tujor och gräsmatta stötte han på problem. Slangen räckte inte tillräckligt långt och framsidan såg ut att bli utan vatten. Men icke, för då klättrade min lille gardner upp på taket med slang och då nådde den utan problem.

Galenskap. Men bra sådan.

Trädgårdsmästarens skola

Henrik har idag visat att han är familjens trädgårdsmästare. När han denna afton var ute för att vattna tujor och gräsmatta stötte han på problem. Slangen räckte inte tillräckligt långt och framsidan såg ut att bli utan vatten. Men icke, för då klättrade

Utan Mommo

Solen har varit framme hela helgen, alla är ute och njuter av våren. Våren som nu äntligen har kommit. Men solen når inte in i mig dessa dagar, jag skyr den. Det känns som att mitt vemod borde stoppa våren. För vår utan Mommo går inte. Och ändå är det så. Så obevekligt är livet.

Hemma hos Mommo

Luktar det ännu Mommo. Alla hennes älskade saker är där. När vi varit där idag och börjat städa ut har vi bara väntat på att hon ska komma.

Hemma hos Mommo

Luktar det ännu Mommo. Alla hennes älskade saker är där. När vi varit där idag och börjat

lördag, april 19

Snuvad på poäng av domaren

Seriepremiär. Norvalla borta. Blev 1-0 förlust.
Deras bästa spelare var domaren som dömde bort ett helt regelrätt mål som vi gjorde.
Efter att slagit en frispark i stolpen och en som målvakten precis lyckats rädda slog jag in en frispark i borta kryssett från 25- 30 meter. Hur fint som helst och vi tar ledningen i matchen. Tror vi och tror Norvalla. Men domaren dömer bort målet för hon vill ta ut avstånd. Saken är dock att det är något 999 av 1000 domare lämnar till spelaren att be om. Deras spelare stod en fem meter bort så det fanns ingen anledning utan jag sköt och satte den. Domarens misstag kostade oss minst en poäng. Är inte alls säkert att Norvalla hade gjort sitt mål om vi hade tagit ledningen. Pinsamt dålig känsla av domaren.

Blev en tung hemresa för oss. Lite gladare blev jag när det visade sig att Henrik gjort matchens enda mål i deras premiär mot Långås. Min duktiga kille!

torsdag, april 17

En stund i taget

Här på jorden går livet vidare, en stund i taget. Men det är jobbigt.
När man lever livet nära varandra blir tomrummet så mycket större när någon måste gå.

Jag är glad att Mommo har fått frid nu och är på ett bättre ställe, tillsammans med morfar och alla andra kära. Jag är tacksam för att vi fick ha henne så länge hos oss.

Men jag är också helt förtvivlad över alla de underbara saker som var Mommo, som var vi, och som aldrig blir mer.

onsdag, april 16

Jag fick Mommos sista leende

När jag kom upp till sjukhuset i måndags var min stackars Rosenmommo väldigt dålig och hade problem med andningen. Men när jag kom, tog hennes hand och hon såg mig så log hon. Mitt i det svåra och det jobbiga så log hon. Hon var glad att jag var där. Så här efteråt gör det mig glad, för jag tvekade att åka upp. Mamma sa att det var väldigt dåligt och jobbigt och att det var bättre att jag hade mitt fina minne av Mommo när jag några dagar innan varit där och kunnat prata ordentligt och fint med henne i flera timmar. Då Mommo tappert fortfarande skojade, pratade minnen och frågade om våra liv. Men jag tänkte att kanske Mommo ändå skulle märka om jag kom och att jag ville finnas dör för henne. Så blev det. Mamma som var hos henne när jag kom i måndags eftermiddag och som sen satt med hennes hand i sin tills hon tidigt i går morse somnade in säger att jag fick Mommos sista leende.

Det känns fint mitt i allt det svåra och tunga. Jag är så glad att Mamma fick vara där, att Mommo inte var ensam. Hon levde omgiven av sina älskade och somnade in med oss nära. Det är så det ska vara.

Varje djup sorg har en förlorad glädje till föremål.
Tappa inte bort denna riktning.
Låt inte sorgen glömma sitt ärende.
Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få.

Harry Martinsson

tisdag, april 15

Mommo min Mommo

Min Mommo bor i himlen nu och här på jorden är det tomt. Hon fattas oss.

måndag, april 14

Det svåra avskedet

Mommo är väldigt mycket sämre och ligger nu på sjukhuset i Varberg igen. Jag var uppe idag, ett besök som mycket väl kan ha varit vårt avsked. Mommo hade väldigt svårt att andas och låg mest och skipade efter luft. Ibland fick hon panik och försökte skrika efter hjälp, just för att luften inte räcker. Hon var dock så klart att hon kände igen oss i de korta stunder när hon orkade vara med.Precis efter att pappa och jag åkt hem fick hon mer morfin och har sovit sedan dess. Mamma är hos henne. Det gör så ont i mig och det är så mycket känslor. Men efter idag då hon hade så ont och svårt att andas så önskar jag att det får gå fort nu. Så hon slipper lida och vara rädd.Så osjälvisk måste jag vara.

Åh, min älskade lilla Rosenmommo. Hur jag önskar jag kunde hjälpa dig. Du är hos mig nu och jag är hos dig nu och vi kommer alltid att vara hos varandra.Riktig kärlek dör aldrig och känner inga gränser.

Lunchkonsert

Idah var jag på en mycket bra lunchkonsert med Kulturskolans lärare. En timmes skön musik av alla de slag.

Någon har varit på Café Opera

Min kändissyster har varit ute och rört på sig.

söndag, april 13

Trådlöst igen

Efter byta av bredbandsleverantör och en felleverans av modem och router, så är vi i alla fall nu efter tre veckor äntligen med trådlöst igen.

Har haft en bra dag, dopet var fint och det var väldigt trevligt på dopkaffet. Bjuder på bilder så fort som jag kommit hem från föräldrarna, där nybakta chokladkakor ska avhämtas.

Kyrkan väntar efter Satc

Trots ganska sen hemkomst igår så är jag pigg idag. Varit uppe sen åtta, eller ja, legat framför Sex and the city, sen dess. Har kommit in i ett riktigt beroende och ser avsnitt så fort jag hinner.

Har dock varit produktiv också, har slagit in paketen till dopet. Snart ska jag väcka H så att vi hinner äta frukost och göra oss fina innan klockan slår elva och det är dasgs för högmässa i Skrea Kyrka, vilken denna gång inkluderar döpandet av söte lille Alex.

Ser fram emot en fin och speciell dag med våra kära vänner. Solen ser ut att komma att skina över oss också.

lördag, april 12

TexMex och barndop

Helgen som nu kommit en bit på väg är fullspikad.

Idag hushållssysslor, match och TexMex fest med Vessige.
Imorgon barndop och besök av Mommo och farfar på Tallgläntan.

fredag, april 11

Fem indier och Små grodorna

På lunchen idag fick jag se fem indier dansa Små grodorna.
Det var en lustig del av en fin presentation av Indien som framför allt innehöll vacker indisk dans. Var med chefen på Rotary om ni undrar.

Det går åt rätt håll

torsdag, april 10

Låt Gunvald ta hand om förhören

Den 42-åriga man som förhörs kring 10-åriga Englas försvinnande har enligt vittnen sätts ihop med en annan man. Om vi förutsätter att mannen är inblandad och att den andra mannen också är det så känns det som att en Gunvald skulle behövas. Någon som går in i förhörsrummet och tar reda på vad som hänt, var Engla finns nu. Någon som inte lägger något emellan.

För föräldrarnas skull hoppas jag att oavsett vad som hänt med Engla, att de får reda på det. Att det inte blir ett svenskt Madeliene-fall. Min övertygelse är att det alltid är bäst att veta. Hur överjävlig verkligheten än är.

Gneta på

Igår var det gnetande hela eftermiddagen och kvällen.

Det var roligt att gå på gräs även om kvaliten på planen ute på Skogstorp inte var den bästa. Känns som spelarna med krigaregenskaper klarar sig bäst just nu. Men så småningom blir det bättre planer och med det mera spel igen.

När jag kom hem var det lite vanligt plock; en maskin att hänga, satte igång en ny, tömde diskmaskinen, vatnnade blommor och lagade lite enkel thaimiddag. Såg större delen av Halmstad- Göteborg också. Härligt med ny poäng. HBK gnetar på minsan.

Idag blir det jobb inklusive kurs om studieförbund och folkbildning, sen långpromenad, strykning och veckostädning.


Jill gör fint inför helgen.

onsdag, april 9

Buisness Jill går på gräs

Två möten igår, två idag, imorgon ett och en kurs. Är myket nu. Hittills allt roligt.

Idag efter jobbet blir jag upphämtad på stationen av laget. Idag går vi på gräs!
Underbart.

I och med gräs och mörker så är det tidig träning vilket innebär att man sen hinner hem till större delen av Halmstad-Göteborg.

Träningsvärk

Då jag påbörjat min förvandling till Hulken igår är således idag en dag av lidande. Muskler jag tydligen inte haft vakna på länge är nu det och skriker högt. Men jag vill hålla dem vakna och kör därför ett pass på lunchen idag också. Sen är det fotbollsträning ikväll. Imorgon blir det vila för kropp och själ.

Så här planerar min träningskollega och jag se ut inom kort.


Det gäller att ha en klar målsättning.

tisdag, april 8

Idag skriver jag in mig

En måndag med goda besked

Mammas och pappas ena hund har varit dålig ett tag, men efter avslutad penecillinkur har det nu gått nio dagar och igår fann veterinären inga bakterier. Så det var gårdagens första positiva besked.

Sen är min Mommo så mycket bättre att hon idag flyttas från sjukhuset till korttidsboende i Falkenberg. Jätteskönt och det gör det väldigt mycket enklare för oss att hälsa på henne.

Så igår kväll var det många i familjen W som andades ut och sedan sov riktigt gott.

måndag, april 7

I all kärlek finns rädsla

I all kärlek finns stor rädsla. Över att på något sätt förlora den man älskar.

Just nu sitter jag och ryser när jag läser om 10-åriga Engla som är försvunnen sen i lördags. När jag tänker på framtida barn tänker jag mig något sätt att ge dem ett halsband med en gps-sändare i, eller operera in det i dem. Jag har föreslagit Jennifer att göra detta med Märta. Halvt på skämt, halvt på allvar. Vet inte ens om det är tekniskt möjligt.

Hur överlever man att ens barn försvinner? Gör man det?

Ibland längtar jag


Städer och ställen där jag bott. Små som stora. Alla har de lämnat sina spår.

Idag är det London jag saknar. På väg från stationen imorse körde en dubbeldäckare förbi mig och det räckte för att ta mig i tanken till mitt kära London.

(Dubbeldäckaren är någon slags teaterbuss tydligen.)

Storfrukost på kontoret


Första måndagen i varje månad har vi av tradition en lite större frukost. Massa gott nybakat bröd, goda pålägg och stort fruktfat. Sen sitter vi och pratar jobb och pratar annat.Väldigt trevligt.

söndag, april 6

En enkel vinst och Markus Sahlman

Matchen idag gick bra. Vi vann med 4-2. Gjorde två.
Sen var det hem till föräldrarna och måla trappan ett sista lager. Efter fyra är den nu klar och ståtar vit. Henrik, pappa och svärfar Harald åkte till Helsingborg. På Olympia fick de se det jag såg framför tv:n. En orättvis men skön poäng till HBK. Mirakulös räddning av Markus Sahlman på Henke Larssons straff och retur.

Nu ska jag hänga en tvätt, stryka lite och sen väntar ny vecka.

Söndagsmys

Med Mommos sjukdom hängande över oss och vardagens alla bestyr är det ett trött hushåll som denna morgon tar det väldigt lugnt.

Frukost framför Sex and the City. Det regnar utanför vilket förstärker känslan av mys.

Snart måste jag ta tag i mig dock. Har samling halv tolv, match en timme senare.

lördag, april 5

Helgplaner

Efter en väldigt trevlig gårdagskväll är det nu sysslor och förpliktelser som huvudsakligen väntar i helgen. Städning, målning och strykning. Sen är det match imorgon och så ska vi eventuellt åka och titta på Helsingborg-Halmstad.

Besök hos mormor finns också i tankarna. Det som 'är nu är hemskt, det finns med hela tiden och fäller en skugga överallt. Hur mycket hon än är 95 år och har levt ett långt liv så finns panikkänslan inför avskedet där. Känslan av att det helt enkelt inte kan finnas en tid då Mommo inte lever, inte är hos oss. Hon har alltid funnits.

fredag, april 4

Familia Skoglund ikväll

I afton stundar middag hos PG, Els-Marie och Johan. Vår familj bästa vänner. Ska bli trevligt att få komma bort lite och förhoppningsvis kunna tänka på lite annat ett tag.

Efter att vi vakade hos Mommo uppe på sjukhuset i onsdags hade hon igår varit väldigt mycket piggare. Hon satt upp i sängen av egen kraft och framförde sin evigt burnalängtan om att få komma hem. Åh vad jag önskar, att hon kan få komma hem och att slutet kan få komma där i sömnen. Att hon är hemma i sitt älskade hem när tiden kommer.

torsdag, april 3

Jillar

Ett långsamt farväl

Min mormor är väldigt sjuk och det är tunga dagar just nu.

Så förutom jobbet och träningen känns det inte som att det går att hålla uppe något annat. Det andra känns smått.

onsdag, april 2

Bullerbekymmer

Just nu är det lite svårt att koncentrera sig. Utanför på gatan håller de på att lägga om trotoaren. Kullersten bryts bort, det borras och det plattas till ny. Det är ett förfärligt oväsen. Innan när jag pratade i telefon med en samarbetspartner på Vara Konserthus fick jag skrika.

tisdag, april 1

Kort och dum

Satte upp en väggkrok nyss. På mitt kontor. För att kunna hänga upp jackan. Behövde trycka dit den och stod därför på en stol. När den sedan var på plats och jag hoppade ner så såg jag direkt att den satt för högt upp. Jag var liksom tvungen att höja kappan för att få ner eller upp den. Nådde inte att hänga utan att stå på tå...

Som tur är fick jag ner den innan den satt sig helt och så lyckade jag trycka upp den i lagom höjd.

Vad lite sol kan göra

Gick üt en promenad på lunchen. Fick knäppa upp en knapp i halsen. Log mot de jag mötte. Kände den mot mina kinder. Insåg att nu är det vinterkappan till kemtvätt och vårjacka fram. Log bredare. Köpte frukt på tillbakavägen. Visslade lite.

Min bankman har bollkoll

Ska söka vår bankman idag. Eller ja, en av Henriks. Han har flera.
Jag har bara en och det råkar dessutom vara en av mina tränare.
Hans dotter spelar dessutom i mitt lag, vilket gör att jag alltid måste passa henne så att det inte händer något med våra räntor...

Från nu till september

Bonden har sovmorgon

Idag var det jag som klev upp först. Smög omkring och gjorde mig iordning medan kärleken låg kvar i sängen. Det var jag som störde genom att sätta på vattenkokaren och det var jag som ropade hej innan jag låste dörren om det dyrbara där inne.

Nu är han bonde i ett halvår då.