Sov lite längre idag iom att jag gått upp så okritsligt tidigt måndag o tisdag. Drömde vi var på träningsläger i Berlin, sen när vi skulle hem ville jag stanna. Kände att jag ville bo i den tyska huvudstaden ett tag. Vet inte om jag verkligen skulle vilja det, men tolkar drömmen som ett tecken på att det finns tankar och känslor inom mig som handlar om var bo. I dag ska Henrik och jag åter på husvisning. Här i Falkenberg, där jag på sätt och vis vill bo. Lika mycket vill jag bo på andra ställen. Var jag än är och bor så har det alltid känts som hemma, det skulle vara så lätt att stanna. Jag minns London med sitt "mind the gap", affärerna med sagolik shopping, restaurangerna, dansställena som håller kvar en del 5, och människorna som jag älskade och ännu älskar.
Rom. Den eviga staden som fängslade mig än mer. Första gången jag var där som liten sa jag att "nu är jag hemma" och kanske ligger det något i den känslan jag som barn hade. Jag minns bakgatorna i Trestevere som om jag gick där i går, jag kan beskriva tvätten som torkar mellan husen a Lady och Lufsen. Kvällar med Jenna framför Phantehon, drickandes ett billigt, men ofta helt ok, husets vin och njutandes av känslan av evighet. Jag känner fortfarande pulsen höjas när jag tar mig till Olympiastadion för hemmamatch. Folket runt om, flaggorna och stadion som ligger som ett rymdskepp nedanför berget. Ljudet inifrån som lockar mig och lidelsen på läktaren. Dagens gladiatorspel. Läste i S (Sportbladets magasin) om Rom och dess lag, det påstods att Romarriket än en gång fallit. Intervjuer med fans från såväl Lazio som Roma, självklart bara manliga..
Åland ångrar jag aldrig men jag känner inte att det kallar på samma sätt. Mer för ett besök i så fall. Budapest också på den nivån. Min sommarstad Malmö skulle jag däremot gärna återvända och bo i.
Vi ses någonstans.Måste städa nu, fyller år imorgon och då är det kalas ju..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar