torsdag, juni 5

Vemod och glädje

Idag åkte pappa och jag till jobbet tillsammans för sista gången.
Jag har semester nu hans sista veckor. Kändes fint men vemodigt. Pappa har alltid funnits där på Hagaskolan. ´Det kommer bli konstigt efter sommaren att se skolan fyllas av elever och lärare men veta att pappa ligger hemma i hängmattan.

Han har pendlat i 29 år till Varberg. Ett år fick vi ihop. Det är lite irniskt. De två morgonar i veckan vi har kunnat åka ihop har varit fantastiska. Pappa och jag- som i alla tider.

Jag tröstar mig vid tanken på alla resor till matcher och så, som vi har kvar att göra. Min fina pappa och jag.

1 kommentar:

  1. ..fast jag tycker pappa Tom förtjänar att ligga där i hängmattan och lyssna på radiosport och ha det bra : )

    Förresten så bor ni ju nästan grannar så ni ses ju ofta ändå.

    SvaraRadera