I söndags när vi var i Mommos lägenhet och packade ringde det på dörren. Jag öppnar och där står en relativt ung kvinna och en flicka i yngre tonåren.
Jag: Hej
Kvinnan: Hej, jag heter XXX och du känner inte mig men det är jag som ska bo här sen.
Jag: Ja...
Kvinnan: Nej, jag tänkte bara att vi är så glada över det här och ivriga så jag undrar om det finns möjlighet att komma in så att jag får visa min dotter. Hon har inte sett lägenheten än.
Jag står där och vet inte vilken timme av nedplockande av min mormors liv vi är inne på. Jag står där med ett hjärta som värker och en själ som söker svar och mening. In till mig letar sig den främmande kvinnans ord. Glädje och iver. Jag känner en omeldelbar lust att slå till henne käften och skrika åt henne. Skrika ut all min sorg.
Som tur är kommer mamma och puttar undan mig. Förklarar vuxet att det inte passar.
Dörren stängs och lägenheten fylls än en gång av tårar.
Ja det var klumpigt sagt av den nya gästen, även om jag förstår att hon blev ivrig när hon såg att ngn var i lgh och det är väl eg OK att knacka på och presentera sig men så kan man ju välja att säga ngt mindre glatt och ivrigt som "jag såg att det var ngn här och jag undrar om det skulle vara Ok att min dotter fick titta på lgh, eller om det passar bättre ngn annan gång?" typ. Det är ju inte säkert att hon vet varför det flyttas heller, så eg kan man ju inte bli arg över det men man tycker ju att hon kunde uttryckt sig lite annorlundare. Kram K
SvaraRaderaVad dåligt gjort men det är väl så folk är inte kloka. Kramiz
SvaraRaderanja, inte så konstigt att de vill se sin nya lägenhet. Lika lite som de kan läsa någon främmandes sorg, lika lite ser vi andras glädje.
SvaraRaderaVäldigt få är tankeläsare.
Men, så plumt!
SvaraRaderaVet hon anledningen så kunde hon absolut ha valt sina ord lite bättre.
Men jag kan också förstå hennes glädje och iver över flytt, samtidigt som det måste varit fruktansvärt för er.
Kramar till er.