Förtröstan

Jag har haft det väldigt bra i Karlovy Vary. Och jag vill berätta så mycket.
Allt det jag glatt låg och viskberättade för Henrik innan vi somnade sent igår efter att han hämtat mig vid bussen.

Men i morse vaknade jag med en stor klump i magen. På torsdag är det begravning.
Min älskade lilla Mommo. Jag förstår inte hur jag ska klara det. Att säga farväl.
I morse på tåget satt jag och bad. Bad Gud att få mig att känna förtröstan. Sorg allena blir så tungt att bära.