Att skylta med det som finns

Efter en månad i kappsäck har jag nu landat hemma.

Det mest intressanta och diskuterade.
Jag tycker inte om när affären skyltar med något som inte finns. Eller när skorna på modellen på annonsen är "modellens egna". Eller när en yttre skorsten som finns på Caminas bilder av Vermont Casting inte finns att få och kvinnan som jobbar där på min fråga om varför det då finns på bld på deras hemsida och i produktkatalog svarar "vi tyckte det var snyggt". Jag vill kunna få det jag ser.

Det stod ett visst antal biljetter. Det stod om hur många som ville ha biljetter. Det stod om lottningen. Ingenstans stod det att inte alla biljetterna var i potten. Det är det enda upprörande. Att förbundet tar biljetter och att bland annat sponsorer får är helt i sin ordning. Likaså är det strongt av Sportbladet att skriva om det trots att vi får biljetter. Inget mörkande där. Efter att ha pratat med dem förbundet för att få loss grejen kan jag väl säga att allt inte är direkt glasklart från deras sida. Läs mer på Lauls blogg, liksom om allt annat senaste nytt i fotbollsvärlden.
Önskar bara att pappi fick se äventyret på plats. Han är vad Lagrell beskriver som "genuin fotbollsälskare". Folket i klubbarna och distrikten som får är inte det. Där handlar det om jobb och positioner.
EM 2000 öppningsmatch Belgien-Sverige följde jag på sektionen för lagets familjer och förbundsfolk osv. Ingen vidare stämning. Kändes som alla var för fina att heja...

Här är förresten min artikel om sveket.

2005 i korta drag

Årets bästa 1: Nyheten om att jag ska bli moster och sen nu i mellandagarna få se Jenna provköra barnvagn med en lycklig liten min. I detta lyckopaket ingår också annonsen i den rosa tidningen som förtäljde om ett litet bröllop på nyårsafton. Underbart att sen få rapport om en fin stund i Sigtuna Rådhus där två mycket förälskade fick varandra. Jodiladi, jodiladi, jodiladihoooo, en sån dag….

Årets bästa 2: H och jag vann efter stenhård budgivning nycklarna till huset vi ville ha.

Årets bästa 3: Serieseger. Moderklubben Böljan åter i 2:an. Åkte ur när jag som 12- åring gjorde min första damlagssäsong. Sedan jag som 15-åring iväg till Varbergs Gif och där fyra andraplatser i division 1. Så även om drömmen om allsvenskan inte blev, så fick jag så äntligen vara med om en serieseger. Underbart att få uppleva det tillsammans med alla härliga Böljanbrudar.

Årets sämsta 1: Mina kära grannar ovanpå som tror att vårt bostadshus är den lilla stadens senaste uteställe. Att varje helg få deltaga i andras fester är inte vad man önskar…

Årets sämsta 2: Renoveringar. Grannarna har turats om att borra och såga och borra. Okristligt tidigt börjar som bekant alla hantverkare. Och när andra gör om så får man ingen som helst glädje av sitt lidande. Uppe i vårt hus har arbetet pågått och då är det oro över framskridande och kostnader och resultat som gör att man lider.

Årets sämsta 3: Supporterkulturen i Svea blir allt sämre. De förr så charmiga Malmöfansen tappade allt i mina ögon när de buade ut Dusan Djuric efter att Andreas Andersson hemvändarflopp, kapat honom totalt. Sedan buade de ut FC Thuns avbytare för att de hade fräckheten att gå över planen till sitt bås. Djurgårdens uppträdande på Ullevi under seriefinalen mot Göteborg sänder också kalla kårar. Lågvattenmärke är när de till den unga drillorkestern skriker ” Visa pattarna, visa pattarna”.

Årets bok: Damelvan av Jennifer Wegerup. Svart på vitt om orättvisorna, om viljan, om bragderna. Det hela på ett underbart flytande språk. Stolt läsning för en lillasyster.

Årets film: Storslaget trots alla sina brister- Världarnas krig. Såg till och med om den dagen efter.

Årets semester: Dubblade jobbmässigt i och med Kvällsposten där jag hade ännu en underbar sommar. Fina dagar i mitt kära Skåne först med H med en Österlenvisit, med mamma med massa shopping och mys, och med pappa med kultur, sport och kulinariska höjdarupplevelser.

Årets fest: Guldfesten. Ny klänning, roliga sketcher, utmärkelser och hyllningar.

Snart kommer tomten

Tar jullov nu.
Hoppas ni alla får en riktigt bra och lugn jul, och ett gott nytt år!

Vasaloppet

Tiden fram till jul sägs skämtfullt vara kvinnornas Vasalopp. Ok, inte för att vi inte åker de nio milen. Men visst december känns. Tänkte som många andra "redovisa" tiden fram till dopparedagen.

Måndagkväll: Febrig men ska snart resa mig ur soffan och stryka lite. Se CSI NY som är helt ok, men inte i närheten av CSI Miami med Horracius- bäst och coolast av alla.

Tisdag: Få iväg 200 Kulturkort, boka annons. Fota Isac. Förhoppningsvis hinna köpa fler julklappar. Ta emot tjejen som köpt min lägenhet så att hon kan mäta och så. Träna om hälsan tillåter. Tona håret hos Frida på la Frizz. Hinna vara ledig halva dagen och lägga timmarna i huset där återuppbyggnad börjat.

Onsdag: Bland annat kontakta cirka 20 personer ang. Dansgala 2006.Köpa sista klapparna. Prata om nästa år med min fotbollstränare. Dricka glögg hos Mia och Andy vilet också innebär gosande med Isac. Julsamatal med familjen Burts i London, känns pirrigt att åter ha kontakt med min engelska familj. Sedan hoppas jag Jenna och Rikard anländer så man hinner träffa dem. Träna. Julbord för mig och H här hemma vilket innebär att skinkan ska lagas under dagen eller tisdagkväll. Gå och titta på teatern med levande julkrubba i Falkenbergs kyrka.

Torsdag: Mysa med syster, Rikard och föräldrar. Ansiktsbehandling på Bellas, plus ögonbrynsplock. Träna. Klä upp mig och gå på mysigt och sedvanligt julkalas hos Ingrid och Kent tillsammans med hela familjen. Önskar bara att Johanna var hemma.

Fredag:Mysa vidare och hjälpa mamma och pappa få allt klart. Sedan julbord med vänner här hos oss. Ett litet smaktest på dopparedagen. Träna.

Lördag- måndag: Vi är i mål och kan nu njuta av julefrid tillsammans med sin familj. Läsa evangelie och tänka på varför vi firar jul och på dem som har det svårt. Gå på midnattsmässa. Öppna paket och ännu bättre få se folk bli glada av det man ger dem. Äta god mat. Dricka bubbel. Klä sig fint. Ha tomtejakt. Spela spel och leka charader. För att nämna lite av det trevliga som julen innebär.

Grattis Natalie

Min vän och lagkamrat Natalie Geeris har belönats med ett stipendium för sitt sätt att spela och vara en förebild för andra. Bakom det hela står Kultur & Fritid i Falkenberg. Beslutet är helt rätt.
Stort grattis Nat-nat!

Julkort jillar vi

Jillar: Julkorten börjar trilla in. Det är så himla mysigt! Idag fick vi från Harald och Gunilla, Henriks föräldrar som smiter julen för sol på Lancarote, och Inga och Mats, Henriks faster och hennes man. Sen fick jag från snälla Agnes, före detta kollega på Kvällsposten/Expressen. Hon har förresten sadlat om till mäklare och det torde vara ett bättre yrke penga- och fast tjänstmässigt.
I fredags fick vi årets första julkort och det var från mina underbara paranteser. Som alltid ursött- mamma är bäst på att hitta gulliga kort. Ska se om jag hinner scana in senare och visa er.

Själv har jag skrivit och postat alla julkort, en bunta på strax över tjugo blev det i år. Har skurit ner i och med att många är så dåliga på det här med julkort. Dels av slöhet, dels av snålhet. Visst det tar tid och det kostar en slant men det är verkligen urtrevligt och värt det. En julhälsning per sms är också kul men ändå inte att jämföra. Dem lämnar jag till ytliga bekanta.

Drrrrrrbrrrrrgrrrrbbbbbbrrrrrrwwrrrrrr

Halv åtta började dem. Nya kille ovanför gör i ordning sin lägenhet. I torsdags var killen under klar med sitt badrum. Härligt timat. Känns som de borrar i ens huvud. Kan inte ha på nyhetsmorgon eller musik för för att höra så sprängs högtalarna.
Har kompat ihop ledig förmiddag för att jag dels skulle kurrera mig lite, dels i lugn och ro kunna julpynta här hemma och få lite av den julstämning som uteblir då man stresssar runt och har ett hus att "bygga". Drrrrrr drrrbbrrr dr ddd bbbrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr bb wwww ww wr br brrrrrrrrrr drrrrrrrrr
Om det ändå var konstant. Har sett att han, grannen alltså, köpt nytt kök på Ikea. Så om ett helt kök ska borras upp kommer det här pågå länge. Att borra i betongväggar tar sin tid. Vad det är skönt med julefrbrrrrr...