Dator failor

Har levt livet utan dator några dagar. Men nu har en ny hittat hem till oss. Och i slutet av veckan hittar dessutom den gamla hem igen. Lagad och fin, med högre kapacitet.

Gjorde ju comeback i förra veckan och var glad. I söndags på match skadade jag mig på uppvärmning. Drog en ljumske. Åh, h'ärlig smärta- vad är vbäl livet utan dig?

Den där voododockan en i mitt lag så uppenbarligen har gjort med mig måste jag hitta nu. ork int mer.

Skönt i Stockholm

Henrik och jag besökte huvudstaden. Största attraktionen var såklart lilla Märta. Massa mys med älskad Guddotter. Och med syster och svåger.



Humlegården och glass på Östermalmstorg

Ny blogg

Eller rättare sagt- en blogg till. Finns nu som FOTBOLLSGURUN hos Aftonbladet.

Inte att förväxla med Fotbollsfrun.

Ny blogg

Eller rättare sagt- en till. Bloggar nu på Aftonbladet om fotboll under namnet Fotbollsgurun. Inte att förväxla med Fotbollsfrun.

Vad gör ni nu för tiden?

Varför hör ni aldrig av er? Vad jobbar ni med?

Sjunger våra vänner. Vi svarar.

Vårt hus, vårt hus, vårt hus...

Gråt för Danmark

Förlust. Vinst. Katastrof. Så blev dagens facit.

Min kärlek till dansk fotboll föddes när jag fem år gammal satt framför en brun gammal TV och såg Danmark spela, två år senare i Mexico avgudade jag dansk fotboll och min stora idol Michael Laudrup. Kärleken har levt vidare under åren och spelarna som berett mig så stor glädje har varit många. Bröderna Laudrup mest av alla. Jag har gråtit när de förlorat i VM-kval mot Rumänien, gråtit när dom vann EM här i Sverige, gråtit när dom föll mot Brasilien 98 när Danmark förtjänade en vinst och semifinalplats och gråtit när vi spelade 2-2 i Portugal.
Jag har våndats varje gång vi mötts och jag har varit tvungen att välja sida. I detta EM-kval har mitt hjärta dunkat för två lag.

Några av mina käraste minnen i livet kommer från Idrottsparken och danska vinster. De danska roliganerna har varit en stor del av härligheten.

Som jag hatar Christian Paulsen och den danske supporter som attackerade domaren. Tillsammans förstörde de två festen ikväll.

Som jag ogillar att våra svenska spelare och ledare, samt kommentatorerna glädjs över segern. Vilken seger vill jag skrika?! Ingen vann ikväll. Fem spelare blir ifråntagna det finaste man kan göra. Mål för sitt landslag. Vi får en seger som intet är värd. Danmark missar EM.

Alla som känner mig vet att jag alltid gör vad som helst för att vinna. De som känner mig väl vet att jag dock aldrig skulle göra det. Det som är det sitter liksom i ryggraden.


Jag grät efter matchen och nu när jag skriver detta hör jag en känd refräng i mitt huvud. Den går på repeat.

I would do anything for love. But I won´t do that.

Nio poäng på spel

Lördagen blir svettig då nio viktiga poäng står på spel.

Klockan 14 tar sig Vessigebro an Oskarström på bortaplan. Juniorlandslagsspelaren Niclas Johansson är på uppdrag vilket är ett tungt avbräck i de blåas uppställning. Men mycket trevligt är att se att man testar Nicolas Langenheim på topp. Något jag velat en längre tid. Då tränare Fridolf frågade sin assisterande tillika min sambo så kom han med det förslaget. Vilket mottogs väl. Snart tar jag över coachningen helt...

Fyra drar Böljan- Husie igång. En måsteseger för mitt kära gäng. Som vanligt denna säsong sitter jag på läktaren och lider.

Största höjdpunkten är såklart kvällens landskamp på älskade Idrottsparken i Köpenhamn. Normalt sett brukar jag heja på di röe-vite, men idag håller jag stenhårt på oss såklart. Tror på Elmander- Allbäck från start, och hoppas på detsamma. Men med trettio kvar sätter vi in Zlatan. Sen mot Island är det bara han från start som gäller.