I onsdags förra veckan kom syster Johanna störtande hem för att vara med oss dessa svåra dagar. Igår åkte hon igen och det är tomt utan henne nu. Att vara tillsammans i sorg är skönt. Och det är lättare att hitta de små glädjekornen ihop. Jag är glad att hon kom och att vi tillsammans har pratat minnen, gråtit och skrattat.
Jennifer, Johanna och jag hade en egen dödsannons över vår älskade Mommo. Så här löd dikten, några rader i vilka vi satte ord på vår kärlek.
Du flätade vårt hår,
spelade för oss på pianot,
bjöd på ischoklad på Ofvandahls,
tog med oss till Fyrisbadet,
spelade Fia med oss.
I allt kände vi din kärlek.
Den lever vidare i oss.
Det var två fina annonser ni hade i lördags. Ta hand om dig! / M
SvaraRaderaJag saknar dig också älskade Jilssing.
SvaraRadera/Sis
Underbart att du har din familj.
SvaraRaderaFår tårar i ögona här då man riktigt känner hur mycket ni älskade er mormor. Kramis
SvaraRaderaDet är ngt alldeles speciellt att ha en mormor. Jag har turen att ha en egen speciell kärleksfull mormor men fick oxå turen att få en bonusmormor i Mommo, det är ngt jag alltid kommer minnas med kärlek och värdera högt.
SvaraRaderaJättefin dikt!
Många kramar från Karolin, som kanske nu börjar inse att Mommo är borta.
Vackert skrivet!
SvaraRadera