Solsidan, sköna maj, barnflickor och psykbryt

Jillar
*En beteendevetare på Nyhetsmorgon pratar om priviligerade människor, typ de flesta i Sverige, och säger att vi är på Solsidan men glömmer av att njuta. Och visst är det så.

*Sköna maj är här, välkommen. Kom med värme nu.


*Igår blev det återseende på lilla Ryevi i Långås. Där på läktaren med en son spelandes i Långås, satt vår gamla barnflicka Lotta. Var typ 30 år sedan familjen råkat henne.

Jillar inte
* Men varför kopplade varken mor eller jag in hjärnan igår när vi bestämde att vänta med Blomsterlandet tills idag. RÖD DAG. Det borde liksom dykt upp i våra huvuden...
Nu blir det inget planterande i mina nya fina krukor.

Vad hände?

Valborg och jag ställer mig precis som min kusinfru frågan vad hände?
Hur kan det redan vara dags för maj?

Ikväll blir det fotboll och så middag med vänner. Blir nog tyvärr ingen eld.
Överdoserar Voltarengel och hoppas kunna spela på söndag.

Ikväll blir det städning efter träningen

Låt er inte överlämnas tjejer

Min pappa och jag har världens bästa relation.
Och jag förstår att folk inte riktigt tänker hela vägen utan ser det som något fint.
Men det här är anledningen till varför jag aldrig övervägde att ledas fram till altaret av pappa för att överlämnas till Henrik.
Är så jäkla glad så här snart ett år efteråt att vi gick fram ihop. Det var ju vårt race liksom.

Men efter lite amerikanska filmer tycker även vi här i Sverige att det är en mysig tradition och tänker inte på vad den symboliserar. Hoppas kronprinsessan tänker om.

På tal om saknad

Saknar min syster Johanna.
Så oofta som vi ses kan man tro att östkusten är världs ände.
Får bli bättring.

Mommo min mommo

Två år utan henne i dag.
Hon fattas mig.
Hon finns i oss.
Så långt ifrån. Så nära.

Host host

Allt är bra i Jills värld. Hostig bara.
Riktigt väldigt väldigt hostig. Hela familjen har det
och vi hostade ikapp hela härliga påsken.

Som jag konstaterat tidigare är bloggandet vad det är just nu.
Känns som jag laddar för något. Vet dock inte själv vad.
Ibland känns det som punkt. Ibland känns det som nystart.