Tåget skär fram genom allt det kolsvarta och för mig närmare mina älskade.
Jag sitter i en tyst 1:a klass kupé och njuter av tystnaden. Läser min bok.
Tar en pausför att blogga. Eller rättare sagt jag tar en paus för att jag gråter så mycket att jag börjat snyfta och i pausen tar jag fram datorn. Tänka på annat.
Boken är Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson. Senaste veckans pendling har jag ägnat mig åt den och det är också på ett tåg jag kommer att läsa klart den. Redan i somras köpte jag den och nu äntligen vänder jag dess blad. Vacker. Den är så vacker. Och så sorglig.
Den handlar om livet med dess glädje och sorg. Är det så konstigt om jag gråter då.
Hoppas du får det riktigt mysigt Jillsing :-D
SvaraRaderaÅh den är såååå bra! Jag rekomenderar den till alla så fort jag hinner!
SvaraRaderaHörde du henne sommarprata? Jag tror det var sommaren 2006. Jag har laddat ner programmet för jag missade det då. Visste inte ens vem hon var då.