Karin Boye så här på vårkvisten

Ni kunde fått Ja visst gör det ont, men killen i min soffa och stundande bröllop gör att jag väljer Hur kan jag säga.


Hur kan jag säga...
Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.

Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
/ Karin Boye